Forskning om kommersialisering och implementering främjar god och nära vård

Det finns en känsla av angelägenhet, att det här är viktigt och att det behöver ske nu.

 

Hélène Laurell

Vägen från forskningslabbet till att ny medicinteknik verkligen kommer till användning, är ofta lång och svårnavigerad.

– Det är väldigt lite som breddimplementeras, och det finns många dödsdalar på vägen. Många uppfinningar, innovativa lösningar och företag går i graven. Det krävs omfattande finansiering och stora resurser för att klara av att kommersialisera och implementera en innovation, eftersom det kan ta upp till 20 år innan företaget börjar tjäna pengar på den, säger universitetslektor Hélène Laurell, och professor Jeaneth Johansson fyller i:

– Företagen behöver ha en långsiktig plan för finansiering, ofta tillsammans med externa finansiärer såsom riskkapitalbolag, men det kan vara utmanande att säkra sådan finansiering på grund av de långa tidshorisonterna. Det kan ta många år innan finansiärerna får tillbaka sina investeringar.

Patienten som medskapare av sin egen vård

Egenmonitorering innebär att du som patient kan sköta delar av din vård själv. Med hjälp av olika medicintekniska digitala lösningar kan du mäta dina egna värden digitalt och rapportera in dem till hälso- och sjukvården utan att behöva ta dig till vårdcentralen eller sjukhuset. På det sättet blir du mer delaktig i din vård.

– Egenmonitorering är ett viktigt steg mot en mer patientcentrerad vård, men det är också den typen av innovationer som är svårast att implementera. För att det ska lyckas är det många olika aktörer som måste förändra sitt beteende och rutiner och det gör det till en komplex process, säger Hélène Laurell.

Jeaneth Johansson förklarar:

– Det är ett helt system som behöver förändras och det behövs nya affärsmodeller. I dag får hälso- och sjukvården betalt för att patienterna kommer till vården, men om patienterna i stället sköter delar av sin vård själva behöver vi hitta nya ersättningsmodeller och arbetssätt.

Covid-19 en accelerator för förändring

Utvecklingen mot ökad egenmonitorering gick länge ganska långsamt, men i samband med covid-19-pandemin ställdes hälso- och sjukvården inför en helt ny situation.

– Under pandemin såg vi en snabb utveckling av den informationsdrivna, digitala vården, inte minst av egenmonitorering. Nu var det plötsligt viktigt att så få personer som möjligt besökte hälso- och sjukvården, och därför blev motivationen att få de digitala lösningarna att fungera hög. Man hade även kunnat tänka sig att andra saker skulle kunna fungera som acceleratorer. Det pågår många reformer kopplat till just patientcentrerad vård, men något av det viktigaste är att se till att implementering och utveckling blir en del av medarbetares arbetsbeskrivning, och att vi skapar strukturer för upptag och implementering av nya innovationer, berättar Hélène Laurell.

Här, menar Jeaneth Johansson, är det viktigt med interna entreprenörer – intraprenörer – som för in och börjar använda innovationer och som kan fungera som inspiratörer och acceleratorer. För att det ska fungera behöver det vara personer som har legitimitet i organisationen och som andra gärna följer, till exempel läkare och sjuksköterskor.

Workshoppar för att förstå olika perspektiv

Majoriteten av alla företag som utvecklar medicintekniska produkter, lösningar och behandlingsmetoder, såsom egenmonitoreringslösningar,är små och medelstora. Till skillnad från läkemedelsföretag, som ofta är stora företag och har en tydligt strukturerad process, har de medicintekniska företagen en lite snårigare väg att ta sig fram på. Ofta saknas tydliga rutiner för nya ersättningsmodeller och upphandling av nya behandlingsmetoder och innovationer och det är inte alltid uppenbart vilken väg företagen ska ta.

De medicintekniska företagen har ofta svårt att få tillträde till hälso- och sjukvården. Det finns inga tydliga vägar in, och det kan vara en utmaning att veta vem man ska prata med. Man har olika logiker och förstår inte alltid varandra, och man har svårt att hitta plattformar där man kan mötas och prata med varandra.

Det är här Högskolans forskningsprojekt MeTARoad kommer in, som en plattform för samverkan mellan fyra medicintekniska företag, två investerare och Högskolan. I olika workshoppar har nyckelaktörer från ett ekosystemperspektiv kunnat mötas på en neutral plats för att diskutera möjligheter och svårigheter kring kommersialiseringen, upptaget och implementeringen av medicintekniska innovationer. Deltagarna i workshopparna har bestått av representanter från olika delar av hälso- och sjukvården, tillväxtfrämjande organisationer, olika typer av medicintekniska företag, internationella representanter och investerare.

– Workshopparna har varit väldigt värdefulla eftersom de har sammanfört aktörer med olika perspektiv som annars kanske inte skulle ha träffats. Här har de fått sitta mitt emot varandra och berätta om sina upplevelser och sina behov, och det har skapat en större förståelse och bidragit till att minska klyftan mellan de olika sektorerna, säger Hélène Laurell.

Färdplaner behövs för att navigera i ett komplext ekosystem

För att hitta rätt i det komplexa landskap som företagen verkar i, och för att undvika dödsdalar, behöver de utveckla sina affärsmodeller och hitta sätt att identifiera och möta kritiska utmaningar.

– Företagen behöver fundera kring hur de ska utvecklas, och hur kan de hitta vägar in i hälso- och sjukvården, och på den avslutande workshoppen blev det tydligare än någonsin hur viktigt det är med färdplaner. Beroende på vilken innovation de vill kommersialisera behöver de göra olika vägval för att navigera genom den institutionella komplexiteten. Ett sätt att göra det är att arbeta fram olika samverkansmodeller. Det är a och o för att komma vidare, säger Hélène Laurell.

Det är inte bara frågor kring finansiering och samverkansmodeller som företagen behöver ta hänsyn till i sina affärsmodeller. De kan också komma att stöta på andra typer av utmaningar.

– Företagen måste förstå och kunna agera på olika lagar och regler, upphandlingsprocesser och förändringsprocesser, och förhålla sig till komplexa IT-strukturer. Det är dessutom viktigt att komma ihåg att allt det här inte existerar i ett vakuum. Människorna som ska använda innovationerna påverkas av tidigare erfarenheter, normer och värderingar och all den kunskap och alla de känslor som de bär med sig. Det behöver företagen också hantera, säger Jeaneth Johansson.

Internationella perspektiv viktig del av projektet

En viktig del av forskningsprojektet har varit att göra en internationell jämförelse. Det svenska systemet för hälso- och sjukvård är komplext, med 21 oberoende regioner och 290 kommuner som alla självständigt organiserar och tillhandahåller olika typer av vård och omsorg. I ljuset av det kan det ibland vara lättare för medicintekniska företag att vända sig direkt till en internationell marknad.

– Sverige är därtill en ganska liten marknad. För att kunna få avkastning på investeringar krävs det ofta ett internationellt perspektiv. I andra länder finns andra förutsättningar. I Storbritannien har man till exempel arbetat med digitalisering inom hälso- och sjukvård ganska länge, och där finns en annan mognadsgrad. Några av de deltagande företagen har också tagit steget in på den brittiska marknaden, säger Jeaneth Johansson.

Stort intresse från både vården och företag

Intresset för forskningsprojektet har varit stort, från hälso- och sjukvården, från medicintekniska företag och från investerare.

– Det finns en känsla av angelägenhet, att det här är viktigt och att det behöver ske nu, säger Hélène Laurell:

– Alla parter har varit eniga om att det här var både roligt och relevant. Det har varit stor aktivitet på workshopparna, och alla har varit överens om att det har varit nyttigt att träffas.

När projektet nu avslutas tar forskargruppen med sig resultaten och lärdomarna in i en ansökan om ett uppföljningsprojekt.

– Vi vill fortsätta att undersöka hur kommersialiseringen och implementeringen kan skyndas, på, och vilka samverkansmodeller som behövs för att överbrygga gapet mellan de olika institutionella logikerna. Målet är att ta fram en verktygslåda för kommersialisering, implementering och skalning som kan underlätta både för företag, investerare och hälso- och sjukvården, så att fler patienter kan ta del av en god och nära vård, avslutar Hélène Laurell.

Text: CHRISTA AMNELL
Bild: DAN BERGMARK
Toppbild: iSTOCK