Partitillhörighet och ålder spelar roll för lokalpolitikers utsatthet

För att en demokrati ska fungera är det centralt att skilda perspektiv, åsikter och argument lyfts fram och debatteras.

Ulf Petäjä, universitetslektor

I den aktuella studien, som har gjorts på uppdrag av Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), har forskarna undersökt på vilket sätt partiernas kandidater i kommunvalet 2022 påverkas, och hur det demokratiska samtalets utveckling påverkar dem som kandidater i allmänna val.

– Kandidater för Sverigedemokraterna och Miljöpartiet upplever sig mest utsatta.

Bland de övriga partierna är det en klart lägre nivå, säger Ulf Petäjä, universitetslektor vid Högskolan i Halmstad, som är den ena av de två forskarna bakom studien.

Studien baseras på en enkätstudie bland kandidater i kommunvalet i Sveriges samtliga 290 kommuner gällande valåret 2022. Utöver enkätstudien genomfördes djupintervjuer med 14 politiker.

Studien visar också att ju yngre politikerna är, desto mer upplever de sig som utsatta. Gruppen politiker som är 29 år och yngre upplever sig allra mest utsatta.

– Studien ger inte svar på varför det är så. Tidigare forskning spekulerar i att när det handlar om att mäta en upplevelse kan yngre personer ha en annan uppfattning, men det kan också vara så att man mottar andra former av hat eller hot som berör mer, säger Mikael Thelin, universitetslektor vid Högskolan i Halmstad, den andra rapportförfattaren.

Hot mot demokratin och yttrandefriheten

Kvinnor och män upplever i lika stor utsträckning att de utsätts för hat och hot.

– Däremot påverkas kvinnors hälsa mer negativt av upplevelsen, säger Mikael Thelin.

Politikerna får frågan i enkätstudien om de anser att hat och hot mot svenska kommunpolitiker utgör ett hot mot demokratin och yttrandefriheten.

– En övervägande majoritet av politikerna svarar att de anser att det utgör ett problem, säger Ulf Petäjä.

Över hälften av politikerna upplever dock inte att de själva utsätts över huvud taget och en stor grupp upplever att de i ganska eller mycket liten utsträckning har blivit utsatta. Sju procent av alla tillfrågade anger att de i ganska eller mycket stor utsträckning har blivit utsatta.

I studien utgår forskarna från den juridiska definitionen på hotbrott respektive hatbrott. I enkätstudien svarar politikerna att hot och hat mot dem är kopplade till ideologi och olika politiska sakfrågor.

– En möjlig tolkning är att politikerna i Miljöpartiet och Sverigedemokraterna jobbar mer med frågor som kan vara kontroversiella, som exempelvis vindkraft och migration, säger Mikael Thelin.

Lokalpolitikerna anger att sociala medier är arenan där hot och hat främst visar sig.

– Det kan dock sättas i gång på exempelvis lokaltidningens ledarsidor, sedan landar uttrycken ofta i sociala medier som därmed blir plattformen för hatfull eller hotfull retorik, säger Mikael Thelin.

Anpassar för att undvika hot

I intervjuerna ges fler exempel på arenor där politiker upplever sig utsatta, dels i politiska sammanhang, dels i vardagliga miljöer som i mataffären eller runt hemmet. För att undvika hot och hat gör politikerna olika anpassningar, som att ta olika vägar till jobbet och installera larm i hemmet. Några menar att de överväger att sluta med politik eller att engagera sig i vissa frågor. I intervjuerna med politikerna syns en uppgivenhet, menar forskarna, och politikerna efterfrågar tydligare regler och lagar som kan utgöra ett bättre skydd.

– Eftersom de allra flesta är fritidspolitiker och inte är anställda av kommunen, faller deras arbetsmiljöskydd lite mellan stolarna. Politikerna tycker att kommunerna borde kunna föra upp frågan på agendan i större utsträckning, både genom att förebygga hot och hat och genom att ta hand om dem som upplever sig utsatta, säger Mikael Thelin.

I studien utgår forskarna från den juridiska definitionen på hotbrott respektive hatbrott. I enkätstudien svarar politikerna att hot och hat mot dem är kopplade till ideologi och olika politiska sakfrågor.

Det finns också ett vädjande inslag i det som politikerna tar upp i intervjuerna i studien.

– Rikspolitikerna har en hård ton som även faller ner över kommunpolitiken. Även kommunpolitikerna behöver skärpa sig ibland när det gäller hur de uttrycker sig. Den allmänna samtalstonen har alla ett individuellt ansvar att förbättra, säger Mikael Thelin.

Driver på för lagstiftning

Forskarna menar att det är problematiskt att framför allt partitillhörighet och engagemang i enskilda frågor lyfts fram som orsaker till hat och hot som politikerna upplever sig utsatta för.

– Det kan leda till att man undviker att sitta i vissa nämnder eller att diskutera och debattera vissa frågor. På så vis kan konsekvenserna bli att vi får ett sämre politiskt samtalsklimat. För att en demokrati ska fungera är det centralt att skilda perspektiv, åsikter och argument lyfts fram och debatteras, säger Ulf Petäjä.

Lena Langlet vid SKR kommenterar.

– Vi har under en längre tid sett hur normförskjutningen i det demokratiska samtalet påverkar inte bara våra förtroendevalda, utan hela samhället. Ju hårdare tonläget blir, desto fler riskerar att tystna. Vi driver på för att få till en lagstiftning som tydliggör kommuners och regioners ansvar och befogenheter för att skapa trygghet och säkerhet för förtroendevalda, säger Lena Langlet, sektionschef, Demokrati och styrning, SKR.

Text: KRISTINA RÖRSTRÖM
Bild: LOTTA ANDERSSON, MAGNUS KARLSSON och ISTOCK (toppillustration)