Mellanchefer agerar kameleonter för att hantera pressen

Kompisdelen av relationen kan leda till en oförmåga att ta beslut, till handlingsförlamning och passivitet.

Daniel Tyskbo, biträdande universitetslektor

Mellanchefer kan drabbas av känslor av främlingskap och svårigheter att förstå sin roll. De strävar efter att ständigt passa in och anpassa sig. I en ny studie beskrivs det som en mörkare del av ledarskapet.

– Det som kan se ut som ett gott ledarskap och ett välfungerande team kan visa sig vara väldigt annorlunda när vi studerar ledarskap på djupet och tittar på dess konsekvenser, säger Daniel Tyskbo, biträdande universitetslektor i hälsoinnovation vid Högskolan i Halmstad och en av forskarna bakom studien.

Forskarna använder metaforen ”Karma Chameleon” efter låten från 1980-talet med samma namn med bandet Culture Club för att beskriva mellanchefens position.

Ledare och följare

Mellanchefer är fångade i en ständig ledarföljarpendel, menar Daniel Tyskbo. De växlar mellan att vara ledare och följare, vilket påverkar ledarskapet. Det sker inte bara huxflux utan pendeln rör sig beroende på situationen och vilka som är närvarande. Är det i huvudsak mellanchefernas chefer som är där eller deras underordnade? Pendelrörelsen gör att mellancheferna ständigt anpassar sig till omgivningen.

– De blir som kameleonter för att överleva. Det kan leda till stress och skapa en känsla av förvirring bland mellancheferna och även bland de medarbetare som inte förstår sina respektive roller eller vem som leder i en specifik situation.

Polare eller befälhavare

Konsekvenserna för cheferna och hur de navigerar kommer fram genom intervjuer och observationer med mellanchefer. Dessa jobbar i offentlig sektor där det ofta presenteras som att ambitionen är jämlika organisationer som jobbar för invånarnas bästa, och som samtidigt har allt stramare budgetar och mål. Studien visar att mellanchefen skiftar mellan att vara det som forskarna delar in i rollen polare respektive befälhavare.

– Det är lätt att anta att det är bra att vara som en kompis. Kompisskap kan kännetecknas av att man är på samma nivå, stödjande. Det andas vi-känsla och är avslappnat. Men kompisrelationen gör också att gränserna suddas ut och försvagar ledarskapsrollen både för chefen och medarbetarna.

Respekten och legitimiteten kan ifrågasättas, menar Daniel Tyskbo:

– När tuffa beslut ska tas, när kompischefen ska säga att någon inte gör som den ska eller om någon ska sägas upp blir relationen motstridig. Det är svårt för medarbetarna att förstå vem som är chef.

Konsekvensen kan bli att de vänder sig till någon annan för vägledning.

– För mellanchefen kan man också tänka sig att det blir jobbigt. Kompisdelen av relationen kan leda till en oförmåga att ta beslut, till handlingsförlamning och passivitet, säger Daniel Tyskbo.

Peka med hela handen

Ibland handlar ledarskapet mer om att kommendera.

– Chefen behöver peka med hela handen och det är ett nödvändigt ont. Här handlar det om att leverera resultat och kunna visa att mål är uppnådda. När det krävs att någon tar beslut finns liten plats för kompisrelationer och skoj, säger Daniel Tyskbo.

Medarbetarna vill både ha polaren och befälhavaren. När beror på situationen och på individerna.

– Ibland måste någon ta beslut och man vill bli tillsagd vad man ska göra. Om det blir fel vill man att någon ska ta ansvar, säger Daniel Tyskbo och fortsätter:

– Lika mycket som ledarskapet spelas ut av mellancheferna, bidrar och upprätthåller medarbetarna de olika rollerna.

Ett samspel

Kunskap om ledare har länge fokuserat på nästan heroiska personer med starka visioner som får saker att hända. Det faktiska ledarskapet är mer komplext och det är inte bara ledaren som spelar en roll, menar Daniel Tyskbo:

– Ledarskapet är ett samspel. Vilka medarbetare som man är chef för, liksom sammanhanget, spelar roll för vilket ledarskap som finns och hur det fungerar i olika situationer. Mellanchefer är extra intressanta eftersom de är inklämda just mellan olika nivåer och har förväntningar på sig både från överordnade och underordnade.

Text: KRISTINA RÖRSTRÖM
Bild: MALIN TENGBLAD och ISTOCK (toppbild)

Mer om forskningen

Studien är gjord av Daniel Tyskbo, biträdande universitetslektor, Högskolan i Halmstad, och Alexander Styhre, professor, Göteborgs universitet.

Analysen är gjord med hjälp av observationer och genomgång av olika styrdokument. Forskarna gjorde djupintervjuer med 18 personer, två I ledningsposition, 12 mellanchefer och 4 medarbetare.

Läs hela artikeln:

Karma chameleon: Exploring the leadership complexities of middle managers in the public sector Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Artikeln har publicerats i International Public Management Journal.