header-pattern-bg

Lokal turism trumfar turistsamarbete över gränser

Del av fokusområde Smarta städer och samhällen

EU vill främja gränsöverskridande turism och att erbjuda ”två länder i ett besök” kan locka fler turister till en region. Trots det är ländernas marknadsföring vid en gräns, som exempelvis Öresundsregionen, ofta helt fokuserad på det som finns i det egna landet. Idén om det gränslösa Europa ställs mot hur det i realiteten ser ut i regioner vid olika gränser, visar ny forskning.

Generellt ser vi att gränspotentialen inte tas till vara i turistsammanhang.

 

Sara Svensson, docent

I ett stort EU-projekt undersöker forskare gränsregioner ur olika perspektiv. Ett sådant är hur olika aktörer inom turistbranschen lyfter fram länderna i en gränsregion, som exempelvis Öresundsregionen. Forskarna har framför allt analyserat turistorganisationers webbsidor med fokus på bilder, attraktioner och olika värdar eller tjänster. Studien visar att även i områden där grannländerna har en etablerad och fungerande kommunikation med varandra, så förstärks den mentala barriären mellan aktörerna i de olika länderna av landgränsen, konkurrensen om turisterna och de kulturella olikheterna.

Kvinna i vitt tröja. Foto.

Sara Svensson. Bild: Magnus Karlsson

– Generellt ser vi att gränspotentialen inte tas till vara i turistsammanhang. I förbifarten nämns ibland att någon är en gränsregion och att det är nära till ett annat land. Men när det gäller material som tas fram för turister är det sällan något specifikt som lyfts fram i det andra landet, säger Sara Svensson, docent i statsvetenskap vid Högskolan i Halmstad.

EU, nationellt, regionalt

Särskilt när närliggande länder har liknande attraktioner och utbud, ter sig samarbete över gränserna ofördelaktigt. Nationella och lokala turistpolicyer understryker ofta sitt eget perspektiv, påpekar Sara Svensson. EU däremot betonar att turism kan främja ekonomisk tillväxt och arbetstillfällen i många gränsregioner, och att samarbete för regional turistutveckling kan stärka känslan av europeisk gemenskap. Ett gränslöst Europa, med andra ord, med ett minskat vi- och de-tänkande.

– Men detta är inte riktigt vad som händer i realiteten. I Sverige drivs vi mycket av konkurrenssituationen och det nationella tänkandet.

Gränshinder har större effekt när det handlar om länder, men även inom ett land är gränshinder ett faktum. I Halland, till exempel, marknadsförs turism uteslutande genom vad finns inom regionen, påpekar Tomas Nilsson, universitetslektor i historia vid Högskolan i Halmstad.

– Det är natur, rekreation och kultur som man erbjuder besökarna. Allt beskrivet som unikt för regionen. Men samma utbud finns i grannregionerna, i många fall snarlikt. Se bara på kustutbudet i norra Skåne. Extra tydligt blir det om man lyfter blicken över vattnet till Jyllandskusten.

Man i skägg. Foto.

Tomas Nilson. Bild: Joachim Brink

Särskilt intressant är det, menar Tomas Nilson, att Hallands historia som del av östra Danmark inte lyfts fram alls.

– Region Halland kulturarv har i grund och botten danskt ursprung men ”omkodades” som svenskt under 1800-talet. Halland som turistdestination vilar fortfarande på den omkodningen, säger han.

Gränser och barriärer

En gräns skapar ett konstlat avstånd som förstärks av den ekonomiska logiken, och då blir det kulturella avståndet ett avstånd som inte borde vara där. Det i sin tur upprätthåller barriärer och hinder mellan till exempel turismaktörer.

– Om man tänker ur ett rent nyttoperspektiv finns det utrymme för en vinna-vinna-situation om länderna skulle samarbeta. De kan locka fler turister genom att framhålla gränsregionen som helhet, säger Sara Svensson.

Sara Svensson har länge forskat om gränsregioner vid EU:s inre och yttre gränser. Oviljan att blicka över gränsen för turisternas räkning avspeglas på andra delar av samhället.

– Det knyter an till vidare gränsregional problematik som handlar om exempelvis arbetsmarknad och utbildning, där både faktiska och mentala gränshinder gör att resurser inte utnyttjas effektivt, säger Sara Svensson.

Text: KRISTINA RÖRSTRÖM
Bild: ISTOCK (toppbild)

Mer om forskningen

Förutom gränsen mellan Sverige och Danmark analyseras gränsregionen mellan Danmark och Tyskland samt Sverige och Finland. Analysen bygger på 32 webbplatser i de tre gränsregionerna. I nästa steg kommer även kultursektorn och kulturarvet i gränsregioner att studeras.

Bakom studien står förutom Sara Svensson och Tomas Nilson, Högskolan i Halmstad, också
Eeva-Kaisa Prokkola, University of Oulu, Finland, Dorte Jagetic Andersen, Syddansk Universitet, Sönderborg, Danmark och Fredriika Jakola, University of Oulu, Finland.

Under 2025 kommer forskarna att ordna seminarier med policyworkshoppar, då nordiska och europeiska beslutsfattare ska diskutera materialet.

Studien är en del av forskningsprojektet B-SHAPES – hur gränser formar uppfattningar om europeiska samhällen, finansierat av Horizon Europe.