Åtgärdssamordnare spelar nyckelroll i vattenvårdsarbetet

Åtgärdssamordnarna fungerar som en brygga mellan olika intressenter i vattenvårdsarbetet. De för samman lantbruksföretagarna och myndigheterna.

 

Anna Hansson, doktorand i innovationsvetenskap

Marie Mattsson:

– För att minska övergödningen i sjöar, hav och vattendrag startade Havs- och vattenmyndigheten, på uppdrag av regeringen, projektet LEVA. I projektet har 20 olika delprojekt ingått, bland annat LEVA mellersta Halland – utveckling av åtgärdssamordning för jordbruket i Falkenbergs, Halmstads och Varbergs kommuner, som vi har arbetat med. I vårt projekt har kommunerna anställt åtgärdssamordnare. Deras uppgift har varit att knyta samman markägarnas möjligheter och deras behov av åtgärder med myndigheternas mål om att uppnå god ekologisk status för vattendragen.

Anna Hansson:

– Från Högskolans sida har vi bedrivit följeforskning. Vi har dokumenterat och analyserat åtgärdssamordnarnas arbete och identifierat framgångsfaktorer för ett effektivt åtgärdsarbete. Syftet har varit att undersöka hur åtgärdsplaneringen kan stärkas och vad som behövs för att fler åtgärder ska kunna genomföras. Vi har också velat lyfta fram de problem som övergödning medför och hur viktiga vattenfrågor är för hållbar landsbygdsutveckling, både för markägare och politiker.

Kan ni berätta mer om åtgärdssamordnarna?

Anna Hansson:

– Åtgärdssamordnarna fungerar som en brygga mellan olika intressenter i vattenvårdsarbetet. De för samman lantbruksföretagarna och myndigheterna. De blir möjliggörare för lantbruksföretagen i och med att de till exempel kan hjälpa till med ansökningar om ekonomiskt stöd och med kontakt med kommunen.

Marie Mattsson:

– Åtgärdssamordnarna kan också föra samman lantbrukare som verkar inom samma vattenvårdsområde och hjälpa dem att kommunicera med varandra. Ofta hänger det som lantbrukarna gör ihop. Åtgärder som utförs uppströms kommer att påverka lantbrukare nedströms. Åtgärdssamordnarna visar på sådana sammanhang och hjälper lantbrukarna att kommunicera med varandra.

Vad har visat sig vara viktigt för ett lyckat vattenvårdsarbete?

Anna Hansson:

– Projektet visar hur viktiga åtgärdssamordnarna är för att driva förändring inom vattenvårdsarbetet på landsbygden. Åtgärdssamordnarna stöttar markägarna och sätter bollar i rullning så att planerade vattenvårdsåtgärder kan bli verklighet. Det är tydligt att det behövs något eller någon som knyter samman markägarna med de myndigheter som både kan kontrollera och främja miljöarbete.

Marie Mattsson:

– Vi har sett att åtgärdssamordnarna kan skapa en kontinuitet inom vattenvårdsarbetet. Det är något som saknas i dag, när många projekt drivs med hjälp av konsulter. Om åtgärdssamordnarna dessutom arbetar i nätverk får vi en mer robust organisation där kunskaper kan behållas och rollen utvecklas. Genom åtgärdssamordnare som arbetar långsiktigt med överbryggande frågor bygger vi upp nya kompetenser som gränsar både till konsulternas och tjänstepersonernas. Vi har också funnit att det är viktigt att åtgärdssamordnarrollen är fri från myndighetsutövning, även om den rent organisatoriskt kan vara kopplad till en myndighet. På så sätt kan åtgärdssamordnarna arbeta motiverande, ge praktisk hjälp med ansökningar och åtgärder, och fungera som en neutral länk mellan myndighet och markägare.

Anna Hansson:

– Baserat på våra resultat uppmuntrar vi fortsatt satsning på åtgärdssamordnare för vatten och ser att det är viktigt att det finns en organisationsstruktur som underlättar åtgärdssamordnarnas arbete, särskilt när det handlar om praktiska frågor kring anställning och ansvarsfördelning. För åtgärdssamordnarnas trygghet och legitimitet behöver det finnas en ytterst ansvarig och en tydlig uppdragsgivare och uppdragsbeskrivning. Det är också viktigt att åtgärdssamordnarna ingår i ett nätverk. Det underlättar både informationsinsamling och kontaktskapande. En interaktiv plattform som utgör både kunskapsbank och möjliggör möten skulle kunna bidra till att erfarenheter och arbetssätt lättare dokumenteras och sprids mellan åtgärdssamordnarna nationellt. Genom att även ge markägarna tillträde till en sådan plattform kan de både få tillgång till kunskap och lättare ta kontakt med åtgärdssamordnarna. Ett nätverk av det slaget kan underlätta för nya åtgärdssamordnare, användas för gemensamma utbildningsinsatser och informationsspridning, samt ge en samlad bild av det svenska arbetet för vatten i en internationell kontext.

Ofta hänger det som lantbrukarna gör ihop. Åtgärder som utförs uppströms kommer att påverka lantbrukare nedströms. Åtgärdssamordnarna visar på sådana sammanhang och hjälper lantbrukarna att kommunicera med varandra.

 

Marie Mattson, professor i miljövetenskap

Vad är nästa steg?

Anna Hansson:

– Åtgärdssamordnarna fortsätter nu sitt arbete genom nya projektmedel och Havs- och vattenmyndighetens sammanställning av resultaten från LEVA får visa om det blir en mer permanent funktion i framtiden eller inte. Samtidigt tar vi forskningen vidare och jag kommer att fortsätta mina doktorandstudier. Bland annat kommer jag att undersöka vilken betydelse facilitatorer, som till exempel åtgärdssamordnare, har för att driva på vatten- och klimatfrämjande åtgärder genom att uppmärksamma hållbarhetsvärden som skapas av åtgärderna. Jag ska också studera hur lantbruksföretagen kan få stöd i att utveckla sina affärsmodeller för att fånga upp hållbarhetsvärden. Det kan gynna både företagens lönsamhet och ekosystemens bevarande.

Text: CHRISTA AMNELL
Bild: iStock och ANNA HANSSON