header-pattern-bg

Akademin för hälsa och välfärd – från dåtid mot framtiden – i nutid

Detta är en personligt skriven text. Eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna.

Del av fokusområde Hälsoinnovation

”Skriv om akademin i dagens situation och dess framtida potential.” Så löd instruktionerna för denna krönika. Med endast drygt fem år som medarbetare vid Högskolan och chef för Akademin för hälsa och välfärd (HOV) var det lugnande att fokus skulle vara framåt, mot framtiden. Samtidigt har jag alltmer en känsla av att vi redan är i framtiden eller att vi kommer i kapp den allt oftare.

I år fyller Högskolan i Halmstad 40 år! I en serie krönikor får du följa med på Högskolan i Halmstads 40-åriga forskningsresa, från ingen forskning till forskning för innovation. I denna krönika möter du Lena-Karin Erlandsson och hennes syn på akademins utveckling.
Foto av

Akademins verksamhet präglas i hög grad av samverkan. Det vi gör måste utgå från de brukare, verksamheter och samhälle som vår utbildning, forskning, forskarutbildning riktas till. För att vi ska upplevas som relevanta krävs att vi har en öppenhet, nyfikenhet och flexibilitet inför den utveckling och de förändringar som sker i samhället och i de verksamheter som vi samverkar med.

En person med kort ljust hår och glasögon står utomhus och ler. Personen tittar strax till höger om kameran. Foto.

Lena-Karin Erlandsson.

Att skriva om framtiden för akademin och därmed om vad som komma skall, känns osäkert och nästan omöjligt. Mycket som vi aldrig trodde skulle vara möjligt har hänt så snabbt att det redan är historia. Akademins lärare och forskare hanterar i dag och i morgon stora förändringar såväl i samhället, vården och omsorgen som i teknik och digitalt informationsflöde. Behovet av och intresset för forskningen med utgångspunkt i informationsdriven vård, som flera forskare vid HOV redan sedan några år fokuserar på, kommer sannolikt att öka. Teknologiska framsteg inom virtuell och förstärkt verklighet, AI och digitala verktyg kommer att förändra hur vård och hälsoråd, socialt stöd och hållbarhet förmedlas och vad som kommuniceras i samhället.

För att få lite inspiration till min krönika, beslöt jag mig för att vända mig till något som i alla fall är ganska nytt, nämligen ChatGPT. Det är en funktion som är lätt att nå (bara några tangenttryckningar bort), som man kan ställa en fråga till och på bara någon sekund få synnerligen snusförnuftiga svar av.

Jag frågade ChatGPT hur man kan spekulera kring verksamheten inom Akademin för hälsa och välfärd i framtiden? ChatGPT svarade ungefär så här:

”Akademin kommer fortsatt att vara involverad i samverkan med företag, regioner och kommuner, och vi kan utvecklas till en viktig aktör i ett större hälsoinnovationsnätverk. Framtidens vård, omsorg och socialt arbete kommer att präglas av ökad samverkan mellan olika yrkesgrupper och sektorer, inklusive vårdpersonal, forskare, teknikutvecklare och politiker. Hälsolabbet kommer att ha utvecklats till en central hubb för samverkan och kunskapsutbyte.”

Men vad betyder ett sådant framtidsscenario för oss som arbetar inom akademin? Hur kan HOV:s medarbetare tänkas arbeta och med vad om 20 år?

Forskare vid akademin kommer sannolikt fortsatt, och ännu mer, att bedriva avancerad och mångvetenskaplig forskning för att lösa komplexa, nationella och globala problem inom hälsa och livsstil. Genom att inkludera och integrera stora mängder hälso- och livsstilsdata, miljö och andra faktorer kommer våra forskare att vara delaktiga i upptäckt av samband och mönster som kan bidra till att forma hälsoprevention och nya behandlingsstrategier. Tack vare vårt idrottsfokus kommer några av oss att agera uppskattade experter under sommar-OS i Los Angeles 2028.

Forskningen kommer att ha ett större globalt perspektiv för att tackla globala hälsoutmaningar som nya pandemier, miljöhot etcetera. För HOV:s forskare kommer internationellt samarbete att vara självklart och i ett närmare perspektiv kommer forskningsprogrammens akademiövergripande samverkan visa sig både nödvändig och nyskapande.

När det gäller utbildning och undervisning kommer fokus på att studenterna ska memorera information vara överspelat och i stället kommer utbildningen att prioritera att utveckla studenternas förmåga till kritiskt tänkande, problemlösning och samarbete. Lärare vid HOV använder avancerade teknologier som virtuell och förstärkt verklighet (VR och AR) för att skapa mer engagerande och anpassad utbildning. Studenterna får uppleva interaktiva simuleringar och virtuella föreläsningar, vilket förbättrar inlärningsupplevelsen.

Konceptet med livslångt lärande kommer att vara ännu viktigare. HOV:s lärare kommer vara engagerade i uppdragsutbildning och omställning för individer i olika åldrar och branscher. Den teknologiska utvecklingen kommer att möjliggöra virtuell klassrumskommunikation och studenter och lärare från olika delar av världen kan samarbeta och utbyta erfarenheter och kunskap i realtid.

Akademins stödverksamhet kommer i det dagliga arbetet att hantera avancerad teknologisk infrastruktur som stöder forskning, utbildning och samverkan.”

Det blev faktiskt lite spännande att ta hjälp av AI-verktyget, och eftersom jag vet att det är viktigt med upphovsrätt frågade jag ChatGPT om hen ville vara medförfattare till krönikan. Svaret blev att hen uppskattade min förfrågan, ”… men som en AI-assistent är jag inte kapabel att agera som medförfattare på samma sätt som en människa skulle göra. Lycka till med din krönika!”

Samtidigt fick jag en varning: ”Ibland kan text som genereras av GPT kännas stel eller opersonlig, eftersom systemet saknar emotionell förståelse och äkthet. Det kan vara svårt att skapa en känslomässig koppling med läsarna om texten saknar mänsklig värme och empati.”

Alltså har jag författat denna krönika, nästan helt själv.

Text: LENA-KARIN ERLANDSSON
Bild: DAN BERGMARK