header-pattern-bg

Balans mellan kvinnor och män behövs i styrelser för hållbarhet och finansiella resultat

Att kvinnor ingår i företagsstyrelser är avgörande för att säkra företags hållbarhetsarbete. Ny forskning från Högskolan i Halmstad visar vilken lägsta andel kvinnor som krävs i europeiska företag. I sin avhandling presenterar Fazle Rahi makro- och mikrofaktorer runt företagen som kan påverka sambandet mellan hållbarhetpraxis och finansiella resultat.

Det behövs en balans mellan kvinnor och män i företagsstyrelser, betonar Fazle Rahi, som nyligen blev klar med sin avhandling vid Högskolan i Halmstad.

– Att kvinnor ingår i styrelser säkrar företags hållbarhetspraxis, det vill säga miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet. Det visar en genomgång av litteratur om europeiska företag, säger han.

Anledningen är att kvinnliga styrelseledamöter tenderar att tänka mer på olika intressenter och på samhället i bredare perspektiv än manliga styrelseledamöter.

I den sin avhandling visar Fazle Rahi minimumantalet kvinnor som behövs i styrelser för att företag ska gå mot hållbarhetspraxis.

– Minst 30 procent kvinnor i styrelser i europeiska företag verkar säkerställa en riktning mot hållbarhet, konstaterar Fazle Rahi.

Man in grey sweater. Photo.

Fazle Rahi blev nyligen klar med sin avhandling vid Högskolan i Halmstad.

Marknadens reaktion

Forskningen visar samtidigt att en högre andel kvinnor i en styrelse kan ge en negativ reaktion från investerarare, och det leder i sin tur till ett lägre marknadsvärde.

– I mina studier ser jag tecken på att det blir en reaktion på marknaden när andelen kvinnor passerar 30-procentsnivån. Det behövs dock mer forskning för att helt och hållet förstå marknadens reaktion, säger Fazle Rahi.

I USA och andra anglosaxiska länder verkar aktiepriset gå ner med en högre andel kvinnor i styrelsen. Det är rationellt ekonomiskt. Inställningen hos aktieägarna är att en större andel kvinnor påverkar investeringarna.

– I Europa, särskilt Västeuropa, påverkas länderna mer av kapitalistiska länder som USA och andra anglosaxiska länder vad det gäller affärsverksamhet, ledning och andra affärsrelaterade aktiviteter. Aktieägarna tänker mest på sig själva och är rädda att de inte snabbt nog kommer att få utdelning på sina investeringar med för många kvinnor i styrelsen, säger Fazle Rahi.

Högre tröskel i Norden

Studien baseras på data från 440 företag i 19 länder i Europa, däribland Danmark, Finland, Norge och Sverige. Fazle Rahi menar att tröskeln troligen är högre i Sverige och i övriga Norden, runt 40 procent:

– I Norge är kravet att runt 40 procent av styrelsen består av kvinnor, och andra nordiska länder kan ligga på samma nivå utan att kravet finns där. Aktieägarnas förväntningar i Norden är annorlunda jämfört med resten av världen.

Över lag handlar Fazle Rahis avhandling om frågor om hållbarhet i relation till redovisning och finansiella resultat i europeiska företag. Fokus ligger på att visa makro- och mikrofaktorer i omgivningen som påverkar kopplingen mellan hållbarhetpraxis och finansiella resultat. På mikronivå är andelen kvinnor i styrelsen en sådan faktor. Andra faktorer är bland annat finansiell kapacitet, ledningsskicklighet och strategier för hållbarhet.

– På makronivå skapas och förändras sambandet mellan hållbarhet och finansiella resultat genom inriktningen för hos multipla aktörer, Det handlar om statliga institutioner, företag och andra stora intressenter. Effektiv styrning för hållbarhet påverkas av lagar, politisk stabilitet, korruptionsbekämpning, BNP per capita, ekonomisk tillväxt, inflation och så vidare, säger Fazle Rahi.

Inte tillräckligt

Fazle Rahis forskning gäller främst Europamarknaden, men några övergripande resultat sticker ut:

– I Europa går det bra, men på global nivå är inte hållbarhetsarbetet tillräckligt. Tidigare studier visar att hållbarhetsfrågor medvetet undervärderas av företag i mer marknadsorienterade länder.

Anledningen, menar Fazle Rahi, är bristen på konsekvenser på makronivå i de här länderna:

– Jag blev förvånad över att länder som USA och andra anglosaxiska länder inte håller uppe nivån på grund av bristen på effektiv styrning mot hållbarhet. Det brister i kommunikationen mellan de olika nivåerna i företagen och samhället.

Text: KRISTINA RÖRSTRÖM
Bild: ISTOCK (toppillustration) och MAGNUS KARLSSON