Professorsporträttet: Bortom orden – Linnea Gustafsson utforskar språkets underliggande budskap

Med en bakgrund som innehåller såväl studier om personnamn som impoliteness (oartighet) i språket har Linnea Gustafsson etablerat sig som forskare inom svensk språkvetenskap med fokus på språkets betydelse för identiteten. Den största delen av hennes forskning återfinns inom fältet socioonomastik som handlar om namns koppling till samhället.

Redan som student skrev Linnea Gustafsson sin första uppsats om personnamn. Hon studerade då till gymnasielärare och efter examen ledde intresset för språk vidare till forskning. I sin avhandling Novation i norr, som hon lade fram vid Umeå universitet år 2002, undersökte hon hur helt nya förnamn och namnmönster introducerades i Skelleftebygden 1791–1890.

Namngivningen speglar sociala skikt

– Under 1700-talet var namnfattigdomen stor i Sverige, så väldigt många hade samma förnamn. Men under 1800-talet började nya namn komma in, och det var fascinerande att se hur namngivningen kunde spegla de sociala skikten i samhället, säger Linnea Gustafsson.

Genom att analysera ett omfattande material om cirka 85 000 personer, kom hon fram till att föräldrar som hörde till borgerskapet oftast var först med att använda helt nya namn, ofta med inspiration från andra språkområden eller dåtidens almanacka. Bönderna, som var minst hågade att ge sina barn nya namn, var dock när de väl gjorde det, mer kreativa och fantasifulla. De kom till exempel på namnen Friord, Hyrvald, Courumame, Esperina och Mallelina.

Smeknamn mer än en förkortning

En annan del av Linnea Gustafssons forskning handlar om smeknamn, vilket resulterade i boken Moderna vardagliga binamn i Sverige (2016). Den är en djupdykning i hur smeknamn fungerar som ett verktyg för att skapa och förstärka relationer och hur de kan vara laddade med betydelser bortom deras ytliga lekfullhet.

– Smeknamn är mer än bara en förkortning av ett förnamn. De är en del av vår identitet och bär med sig en stark känslomässig laddning. Det är intressant att se hur smeknamn kan spegla och förstärka sociala band, och hur de används för att både inkludera och exkludera, säger Linnea Gustafsson.

Den här forskningen visar att både män och kvinnor får smeknamn, men i delvis olika sammanhang. Medan mäns smeknamn i högre grad uppstår i offentliga miljöer som i skolan, skapas kvinnors smeknamn oftare i de allra intimaste miljöerna, till exempel inom familjen eller i parrelationer.

Smeknamn kan fungera som en social kod som kan förändra hela betydelsen av det sagda. Ett exempel som Linnea Gustafsson lyfter fram är hur en förälders användning av ett smeknamn till barnet kan signalera att det som sägs ska uppfattas på ett kamratsätt och inte på ett föräldrasätt.

– Det kan vara en subtil men kraftfull signal om att kommunikation nu sker på ett mer jämställt plan.

Ytterligare ett forskningsspår inom namnforskningen är kommersiella namn, där Linnea Gustafsson har undersökt såväl gränsdragningen mellan namn och appellativ (andra substantiv), som namngivningen av sminkprodukter. Inom det sistnämnda forskningsfältet visas hur företagen använder namn för att signalera önskade värden, till exempel hållbarhet, lyx eller exklusivitet, till kunden.

Agressiv ton i sociala medier hot mot demokratin

På senare tid har Linnea Gustafsson, tillsammans med en doktorand, undersökt hur impoliteness (oartighet) uttrycks på X (som hette Twitter när studierna startade).

– Den aggressiva ton som finns på nätet är ett samhällsproblem som innebär att vissa yrkesgrupper, till exempel journalister, som är en viktig demokratisk hörnsten, lätt blir angripna i sociala medier, säger Linnea Gustafsson.

Hittills har forskningen visat att journalister på X dels blir angripna på ett systematiskt sätt av högerextrema krafter, dels att journalisterna själva är medskapare i de aggressiva trådarna, men att de använder impolitenes mer implicit än sina meningsmotståndare. Forskningen kommer att vidareutvecklas genom en undersökning om skillnader mellan kvinnliga och manliga journalister.

Förutom att forska undervisar Linnea Gustafsson, där engagemanget för ämnet smittar av sig på studenterna.

– Studenterna tycker att det är spännande, kanske för att språket är något som ligger så nära oss alla.

Linnea Gustafsson är också en del i att bygga upp ämnet svenska språket på Högskolan, vilket hon tycker är både utmanande och roligt.

Text: KARIN BERGSTRAND
Toppbild: ISTOCK