Professorsporträttet: Vardagslivet är centralt i forskning om människor och ny teknik

Jag undersöker hur teknik används och blir en del av våra liv. Det är i användandet som de tekniska lösningarna blir meningsfulla.

Vaike Fors, professor i designetnografi

Efter att ha jobbat som pedagog i grundskolan i några år insåg Vaike Fors att hon var mer intresserad av vad eleverna gjorde på rasterna än vad de gjorde på lektionerna. Hon ville följa deras processer, snarare än läroplanen, och valde därför att börja forska. Vaike Fors avhandling om hur ungdomar förstår interaktiva utställningar blev startskottet till hennes forskningskarriär. Hon är nu Sveriges första professor i designetnografi, ett mångfacetterat forskningsfält under utveckling. Vaike Fors expertis omfattar att skräddarsy etnografiska designmetoder för att undersöka hur människor interagerar och lär sig ny teknik samt vad detta betyder för deras vardag, rutiner och vanor.

– Jag undersöker hur teknik används och blir en del av våra liv. Det är i användandet som de tekniska lösningarna blir meningsfulla, ofta på ett sätt som människor kan ha svårt att beskriva i ord. Etnografi som metodansats kan synliggöra detta. Inom designetnografi ligger den kunskapen till grund för att utveckla en förståelse för tekniken och dess utformning.

Ny teknik blir en del av människors liv, men på vilket sätt?

Vaike Fors forskar om hur människor lär sig att leva med ny teknik när den kommer in i deras vardag och vad man kan göra av den kunskapen; inte bara genom att vidareutveckla designen av tekniken utan också genom att ifrågasätta den. Det är här den etnografiska delen av hennes forskning kommer in. Den bygger på hur människor upplever olika saker, samt hur kunskap om det kan användas för att ifrågasätta och problematisera ny teknik, till exempel syfte och bakgrund, tanken bakom en viss design, samt förväntade effekter vid användning.

Som forskarutbildad i pedagogik har hon sin bas i teorier som beskriver lärande som en oundviklig del av människors verksamhet när de deltar i sociala sammanhang. Mycket teknikutveckling sker i relation till olika typer av önskade beteendeförändringar, men Vaike Fors är mer intresserad av på vilket sätt kulturella och sociala mönster påverkar hur människor tar tekniken i bruk i vardagen.

– Det är det människotillvända och samhällstillvända som intresserar mig, hur beteenden skapas i de sammanhang som människor befinner sig i. Det talas mycket om vikten av att studera och mäta beteenden när det gäller teknikutveckling, men ofta glömmer man bort betydelsen av att förstå sammanhang och de mer kvalitativa frågorna om varför.

Viktigt att motverka teknikklyftor

Vaike Fors leder flera samverkansprojekt som handlar om framtida mobilitet där Högskolan i Halmstad samarbetar med andra internationella lärosäten, städer samt industrin. Hållbara och realistiska mobilitetslösningar, alltså utveckling av transportfordon och tillhörande tjänster, kräver förståelse för hur teknik används. För att skaffa sig den förståelsen behöver olika aktörer samarbeta tvärvetenskapligt och inte bara inom teknisk innovation.

Vi behöver engagera människor med olika bakgrund i många typer av områden för att minska klyftorna mellan vad som utvecklas tekniskt, vad som förespråkas av städerna och vad folk vet och bryr sig om teknikutvecklingen.

Vaike Fors menar att det finns en stor klyfta i vad samhälle och industri vill utveckla, och vad folk känner till när det gäller den pågående teknikutvecklingen. Och att om det gapet blir för stort, är det väldigt svårt att utveckla ny teknik som kommer att göra nytta. Enligt Vaike Fors är behovet stort av att ha fördjupade kunskaper om människan i samspel med både teknik, samhälle och natur, med sig in i teknikutvecklingen.

– Den nya AI-tekniken interagerar med människor på nya sätt. Det är viktigt att en bredare allmänhet får klart för sig hur den tekniken fungerar i vardagslivet, och att fler får chansen att vara med och utveckla vad tekniken kan och bör användas till. Designetnografi är en metodologi som bjuder in till sådana samskapande processer, där inte bara tekniken är viktig utan där även hållbarhetsfrågorna är absolut centrala. Det är av högsta relevans i dag.

Sedan år 2017 har Vaike Fors suttit i Drive Swedens programkontor, ett av Sveriges 17 strategiska innovationssprogram, där hon har kunnat följa delar av utvecklingen av ny teknik på nära håll. Det handlar om hur man i framtiden ska kunna skapa hållbara, säkra och tillgängliga uppkopplade och automatiserade mobilitetslösningar. Hon är temaområdesledare för ett nytt temaområde i Drive Sweden som heter Allmänhetens engagemang.

– Det känns väldigt meningsfullt att få vara med och utveckla det temaområdet. Vi behöver engagera människor med olika bakgrund i många typer av områden för att minska klyftorna mellan vad som utvecklas tekniskt, vad som förespråkas av städerna och vad folk vet och bryr sig om teknikutvecklingen.

När kommuninvånare engageras kommer nya behov och värden fram

Användarnas perspektiv vid design av ny teknik blir allt viktigare. Flera traditionellt tekniktunga branscher, till exempel fordonsindustrin och kraftbolagen, börjar skifta till en så kallad användarcentrerad utveckling. Den utgår från människans behov och användning, snarare än enbart från vad som är tekniskt möjligt.

I ett av Vaike Fors och hennes forskargrupps projekt, AHA II, engageras kommuninvånare i stadsdelar i Helsingborg och Göteborg i designen av lokala transportlösningar. Det sker genom så kallade Urban Living Labs. Syftet är att utveckla framtida mobilitetslösningar för lokala sammanhang.

– I projektet engagerar vi grupper av människor i bostadsområden som inte vanligtvis blir tillfrågade vid utveckling av ny teknik – det är människor som bor i Drottninghög i Helsingborg, och i de peri-urbana området Bergum Gunnilsebygden utanför Göteborg. Vi har spenderat mycket tid där med att göra etnografiskt fältarbete och designorienterade workshoppar för att förstå lokala intressen, värden och kunskap. Vi är i deras sammanhang och pratar om platsen och hur deras liv ser ut där. Nu utgår vi från detta och formulerar möjliga framtidsscenarier för stadsutveckling samt utvecklar prototyper.

Insikter i människors vardagsliv gemensam utgångspunkt för samarbete

Allt fler stora städer, till exempel Singapore, London och Paris, har stängt av delar av staden för privat biltrafik, och det blir viktigt för industrin att hänga med i utvecklingen. Samtidigt utvecklar industrin tekniklösningar som städerna kanske inte känner till. Enligt Vaike Fors är kommunikationen mellan städerna och industrin inte alltid optimal, eftersom de har olika mål. Dessutom är mötesplatserna ofta svåra att få till.

– Vi har upptäckt att våra designetnografiska projekt skapar mötesplatser för industrin och städerna, där de kan diskutera vad det egentligen betyder att ha ett människotillvänt perspektiv. Insikter i människors vardagsliv har visat sig kunna fungera som en gemensam utgångspunkt för samarbete. Att prata om hur människor löser sin dagliga transport gör att man delvis kan kliva ur sin egen agenda och mötas i en diskussion om vad alla olika aktörer kan bidra med för att förenkla för de människor som man pratar om.

Det är inte bara forskarna som vill sätta människan i centrum, utan industrin är också angelägen om det. Men tekniktunga företag behöver nya perspektiv för att lyckas. Därför har företag som bland andra Volvo Cars valt att samarbeta med forskarteamet på Högskolan i Halmstad, till exempel genom att anställa två industridoktorander inom informatik. Vaike Fors är huvudhandledare för dem och ser att det finns ett stort intresse för ett designetnografiskt förhållningssätt.

– Det tar tid att utveckla ett människo- och samhällstillvänt förhållningssätt i tekniktunga miljöer. Men med den pågående tjänstefieringen av mobilitetslösningar, att gå från produktion av bilar till leverantörer av mobilitetstjänster, behövs nya grepp på utvecklingen. Här ligger designetnografi rätt i tiden.

Planetcentrerad utveckling

När man utvecklar transportlösningar för varor och personer behövs både ett människocentrerat och planetcentrerat synsätt. I det nystartade EU-projektet Active8 Planet, där Vaike Fors leder Högskolan i Halmstads deltagande, är målet är att studenter vid högskolor och universitet lär sig att tänka och verka hållbart. Genom Active8 Planet ska hållbarhetsfrågor integreras i utbildningen och tvärvetenskapliga samarbeten ska ges mer plats i högre utbildning.

– Syftet med projektet är att utveckla våra utbildningar så att studenterna lär sig att tänka och verka hållbart. Det handlar om att ta vara på den vilja till förändring som ungdomarna har, och för att integrera hållbarhetsfrågor i högre utbildning måste vi samarbeta mellan lärosäten, offentlig sektor och företag, samt aktivera oss själva – lärare och forskare.

Lärarhjärtat slår för det antropologiska lärandet

När Vaike Fors betraktar världen och de stora ekonomiska och teknologiska drivkrafterna blir hon ifrågasättande; hon menar att om vi nu ska rädda planeten måste vi också se till andra värden, vi måste förstå det sociala livet.

En del av att det är att förstå människors lärprocesser – ett genomgående intresse och fokus för Vaike Fors. Hennes perspektiv på lärande är antropologiskt, det vill säga att betrakta inlärning kopplat till människors vanor och beteende. Vaike Fors hyser ett stort metodologiskt intresse för att skapa tvärvetenskapliga och skräddarsydda etnografiska tillvägagångssätt. Hon har bland annat gett ut böcker om visuella metoder och tillämpad samhällsvetenskap.

Under hösten 2021 skriver Vaike Fors på boken Design Ethnography, publicerad av Routledge, tillsammans med en internationell grupp forskare. Boken betonar vikten av att tänka på designetnografi som en tvärvetenskaplig, interventionell och pedagogisk ansats, med ambition att skapa processer som lever vidare även efter att projekttiden är över. Det är en processuell metodologi, med fokus på att skapa lärande designprocesser tillsammans med forskningsdeltagare och samarbetspartner.

– Jag är intresserad av hur människor engagerar sig i lärprocesser överlag, och att nu bli professor i designetnografi ger mig möjligheter att fördjupa mig i och utveckla denna ansats i nya projekt, samarbeten och tillämpningsområden. Till exempel skulle det vara väldigt intressant att vidareutveckla våra designetnografiska Living Lab i nya miljöer, avslutar Vaike Fors.

Text: KARIN BERGSTRAND och LOUISE WANDEL
Toppillustration: JODY GHANI för projektet AHA II
Bilder: ANNA-FRIDA AGARDSON, EMELY NIEMI JONSSON och UNSPLASH