header-pattern-bg

Professorsporträttet: Vardagslivet är centralt i forskning om människor och ny teknik

Del av profilområde Smarta städer och samhällen

Att förstå hur människan påverkas av teknikutveckling och tvärtom är drivkraften hos Vaike Fors – nybliven professor i det unika forskningsfältet designetnografi.

– Jag är intresserad av människor, deras sociala liv och hur de tar sig an teknik av alla slag, säger Vaike Fors.

Hon vill bidra till tekniska lösningar som är hållbara både på en social och en samhällelig nivå. Det har fått Vaike Fors att utveckla unika modeller och projekt för människocentrerade och tvärvetenskapliga samarbeten.

Jag undersöker hur teknik används och blir en del av våra liv. Det är i användandet som de tekniska lösningarna blir meningsfulla.


Vaike Fors, professor i designetnografi

Efter att ha jobbat som pedagog i grundskolan i några år insåg Vaike Fors att hon var mer intresserad av vad eleverna gjorde på rasterna än vad de gjorde på lektionerna. Hon ville följa deras processer, snarare än läroplanen, och valde därför att börja forska. Vaike Fors avhandling om hur ungdomar förstår interaktiva utställningar blev startskottet till hennes forskningskarriär. Hon är nu Sveriges första professor i designetnografi, ett mångfacetterat forskningsfält under utveckling. Vaike Fors expertis omfattar att skräddarsy etnografiska designmetoder för att undersöka hur människor interagerar och lär sig ny teknik samt vad detta betyder för deras vardag, rutiner och vanor.

– Jag undersöker hur teknik används och blir en del av våra liv. Det är i användandet som de tekniska lösningarna blir meningsfulla, ofta på ett sätt som människor kan ha svårt att beskriva i ord. Etnografi som metodansats kan synliggöra detta. Inom designetnografi ligger den kunskapen till grund för att utveckla en förståelse för tekniken och dess utformning.

Foto av en person som står utomhus framför en tegelvägg.

Vaike Fors, professor i designetnografi.

Ny teknik blir en del av människors liv, men på vilket sätt?

Vaike Fors forskar om hur människor lär sig att leva med ny teknik när den kommer in i deras vardag och vad man kan göra av den kunskapen; inte bara genom att vidareutveckla designen av tekniken utan också genom att ifrågasätta den. Det är här den etnografiska delen av hennes forskning kommer in. Den bygger på hur människor upplever olika saker, samt hur kunskap om det kan användas för att ifrågasätta och problematisera ny teknik, till exempel syfte och bakgrund, tanken bakom en viss design, samt förväntade effekter vid användning.

Som forskarutbildad i pedagogik har hon sin bas i teorier som beskriver lärande som en oundviklig del av människors verksamhet när de deltar i sociala sammanhang. Mycket teknikutveckling sker i relation till olika typer av önskade beteendeförändringar, men Vaike Fors är mer intresserad av på vilket sätt kulturella och sociala mönster påverkar hur människor tar tekniken i bruk i vardagen.

– Det är det människotillvända och samhällstillvända som intresserar mig, hur beteenden skapas i de sammanhang som människor befinner sig i. Det talas mycket om vikten av att studera och mäta beteenden när det gäller teknikutveckling, men ofta glömmer man bort betydelsen av att förstå sammanhang och de mer kvalitativa frågorna om varför.

Projekt: Kroppsappar

Ett exempel på varför människor använder en viss teknik blev tydlig i det internationella projektet “Känna, forma, dela: Att mäta och föreställa kroppen i en medialiserad värld”, finansierat av Riksbankens Jubileumsfond. I det fyraåriga projektet, som leddes av Vaike Fors, studerade man bland annat hur folk använder kroppsappar som mäter fysisk aktivitet och olika kroppsfunktioner.

– Genom att låta människor lära mig hur de använde sina kroppsappar i vardagen fick jag en helt annan insyn i betydelsen av den här tekniken; varför folk börjar och slutar att använda dem. Det blev utifrån det intressant att skärskåda intentionerna bakom designen och även fundera vidare över hur ett alternativ skulle kunna se ut.

Läs mer om projektet:
Kroppsapparna påverkar oss – och vi påverkar apparna med improvisation och pill

Viktigt att motverka teknikklyftor

Vaike Fors leder flera samverkansprojekt som handlar om framtida mobilitet där Högskolan i Halmstad samarbetar med andra internationella lärosäten, städer samt industrin. Hållbara och realistiska mobilitetslösningar, alltså utveckling av transportfordon och tillhörande tjänster, kräver förståelse för hur teknik används. För att skaffa sig den förståelsen behöver olika aktörer samarbeta tvärvetenskapligt och inte bara inom teknisk innovation.

En kvinna är i fokus på bilden och talar med en person som ses bakifrån.

Vi behöver engagera människor med olika bakgrund i många typer av områden för att minska klyftorna mellan vad som utvecklas tekniskt, vad som förespråkas av städerna och vad folk vet och bryr sig om teknikutvecklingen.

Projekt: OsMaaS

Forskningsprojektet OsMaaS syftar till att utveckla plattformar för mobilitet som en tjänst (Mobility as a service, MaaS) med hjälp av tjänstedesignmetoder. I projektet undersöker branschaktörer och en tvärvetenskaplig grupp av forskare och utvecklare frågan om hur MaaS kan utformas för en hållbar framtid. Vaike Fors leder ett designetnografiskt delprojektet inom OsMaas för att adressera vardagens rutiner, vanor, erfarenheter och förväntningar i diskussioner om hur framtida mobilitetsscenarier kan se ut.

Projektsida (på engelska):

OSMaaS – Designing Open and Self Organising Mechanisms for Sustainable Mobility as a Service Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Vaike Fors menar att det finns en stor klyfta i vad samhälle och industri vill utveckla, och vad folk känner till när det gäller den pågående teknikutvecklingen. Och att om det gapet blir för stort, är det väldigt svårt att utveckla ny teknik som kommer att göra nytta. Enligt Vaike Fors är behovet stort av att ha fördjupade kunskaper om människan i samspel med både teknik, samhälle och natur, med sig in i teknikutvecklingen.

– Den nya AI-tekniken interagerar med människor på nya sätt. Det är viktigt att en bredare allmänhet får klart för sig hur den tekniken fungerar i vardagslivet, och att fler får chansen att vara med och utveckla vad tekniken kan och bör användas till. Designetnografi är en metodologi som bjuder in till sådana samskapande processer, där inte bara tekniken är viktig utan där även hållbarhetsfrågorna är absolut centrala. Det är av högsta relevans i dag.

Sedan år 2017 har Vaike Fors suttit i Drive Swedens programkontor, ett av Sveriges 17 strategiska innovationssprogram, där hon har kunnat följa delar av utvecklingen av ny teknik på nära håll. Det handlar om hur man i framtiden ska kunna skapa hållbara, säkra och tillgängliga uppkopplade och automatiserade mobilitetslösningar. Hon är temaområdesledare för ett nytt temaområde i Drive Sweden som heter Allmänhetens engagemang.

– Det känns väldigt meningsfullt att få vara med och utveckla det temaområdet. Vi behöver engagera människor med olika bakgrund i många typer av områden för att minska klyftorna mellan vad som utvecklas tekniskt, vad som förespråkas av städerna och vad folk vet och bryr sig om teknikutvecklingen.

Mer om Drive Sweden

Drive Sweden är ett Strategiskt Innovationsprogram (SIP) som fokuserar på att skapa framtidens mobilitetssystem för människor och gods som är hållbara, säkra och tillgängliga för alla. Drive Swedens arbete är uppdelat i fem temaområden, varav ett är Allmänhetens engagemang (Public Engagement) som leds av Vaike Fors. De strategiska innovationsprogrammen finansieras via Vinnova, FORMAS och Energimyndigheten. Lindholmen Science Park AB är värdorganisation för Drive Sweden.

Läs mer:

Drive Sweden Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Temaområde Allmänhetens engagemang Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Källa: Drive Sweden

När kommuninvånare engageras kommer nya behov och värden fram

Användarnas perspektiv vid design av ny teknik blir allt viktigare. Flera traditionellt tekniktunga branscher, till exempel fordonsindustrin och kraftbolagen, börjar skifta till en så kallad användarcentrerad utveckling. Den utgår från människans behov och användning, snarare än enbart från vad som är tekniskt möjligt.

I ett av Vaike Fors och hennes forskargrupps projekt, AHA II, engageras kommuninvånare i stadsdelar i Helsingborg och Göteborg i designen av lokala transportlösningar. Det sker genom så kallade Urban Living Labs. Syftet är att utveckla framtida mobilitetslösningar för lokala sammanhang.

Två människor står och pratar utomhus framför en bild där det står AHA.

Vaike Fors samtalar med en medborgare om olika transportbehov och möjliga lösningar.

– I projektet engagerar vi grupper av människor i bostadsområden som inte vanligtvis blir tillfrågade vid utveckling av ny teknik – det är människor som bor i Drottninghög i Helsingborg, och i de peri-urbana området Bergum Gunnilsebygden utanför Göteborg. Vi har spenderat mycket tid där med att göra etnografiskt fältarbete och designorienterade workshoppar för att förstå lokala intressen, värden och kunskap. Vi är i deras sammanhang och pratar om platsen och hur deras liv ser ut där. Nu utgår vi från detta och formulerar möjliga framtidsscenarier för stadsutveckling samt utvecklar prototyper.

Projekt: Urban Living Labs

Projektet som inkluderar Urban Living Labs i Helsingborg och Göteborg heter Design ethnographic living labs for future urban mobility – A human approach och förkortas AHA II. Projektresultat visar andra behov och värden än tidigare användarstudier.

– De som brukar bli tillfrågade i studier av framtida mobilitet är ofta människor som redan ’är frälsta’ – tänkbara kunder för nya och dyra lösningar. Men i de här områdena ser vi andra lokala kulturer än vad som kanske kommer fram i många andra användarstudier. De kulturerna prioriterar ofta annat än det som man brukar lyfta fram som fördelar med nya mobilitetstjänster, som till exempel att spara tid. Men vem vill göra sin resa från dörren till jobbet mer tidseffektiv när en viktig del av resan hem är att ta omvägen förbi den lokala tobaksaffären för att snacka lite med grannar och bekanta?

Läs mer om forskningsprojekten om framtidens mobilitetslösningar, däribland AHA II:

Hållbara smarta mobilitetslösningar med människan i centrum – flera nya tvärvetenskapliga forskningsprojekt inleds Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Design av framtidens städer och intelligenta bilar med människors vardagsliv i centrum

Projektsida (på engelska):

AHA II – Design Ethnographic Living Labs for Future Urban Mobility – A Human Approach Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Insikter i människors vardagsliv gemensam utgångspunkt för samarbete

Allt fler stora städer, till exempel Singapore, London och Paris, har stängt av delar av staden för privat biltrafik, och det blir viktigt för industrin att hänga med i utvecklingen. Samtidigt utvecklar industrin tekniklösningar som städerna kanske inte känner till. Enligt Vaike Fors är kommunikationen mellan städerna och industrin inte alltid optimal, eftersom de har olika mål. Dessutom är mötesplatserna ofta svåra att få till.

– Vi har upptäckt att våra designetnografiska projekt skapar mötesplatser för industrin och städerna, där de kan diskutera vad det egentligen betyder att ha ett människotillvänt perspektiv. Insikter i människors vardagsliv har visat sig kunna fungera som en gemensam utgångspunkt för samarbete. Att prata om hur människor löser sin dagliga transport gör att man delvis kan kliva ur sin egen agenda och mötas i en diskussion om vad alla olika aktörer kan bidra med för att förenkla för de människor som man pratar om.

Två människor sitter böjda över ett bord med papper och pennor.

Vaike Fors och doktorand Thomas Lindgren under en workshop om framtidens pendling. I workshopen deltog utvecklare från bilindustrin, stadsplanerare och designforskare. Workshopen ledde till en samling idéer om hur människors vardagliga rutiner kan hanteras så att det ger ett ökat värde för städerna och deras medborgare samt för företag.

Det är inte bara forskarna som vill sätta människan i centrum, utan industrin är också angelägen om det. Men tekniktunga företag behöver nya perspektiv för att lyckas. Därför har företag som bland andra Volvo Cars valt att samarbeta med forskarteamet på Högskolan i Halmstad, till exempel genom att anställa två industridoktorander inom informatik. Vaike Fors är huvudhandledare för dem och ser att det finns ett stort intresse för ett designetnografiskt förhållningssätt.

– Det tar tid att utveckla ett människo- och samhällstillvänt förhållningssätt i tekniktunga miljöer. Men med den pågående tjänstefieringen av mobilitetslösningar, att gå från produktion av bilar till leverantörer av mobilitetstjänster, behövs nya grepp på utvecklingen. Här ligger designetnografi rätt i tiden.

Projekt: RELEVANT

I projektet RELEVANT, Realisera effektiv laddning av elbilar med användarcentrerad smart teknologi, är målet att kartlägga användarnas preferenser och förväntningar av smart laddning av el- och hybridbilar. Projektet förvaltas av Volvo Cars, och övriga partner är RISE, Vattenfall, Skellefteå kraft och Kraftringen energi. De olika aktörerna kommer inom projektet att arbeta tillsammans för att utveckla användarvänliga lösningar för hållbar laddning av fordon.

Vaike Fors handleder en industridoktorand på Volvo Cars som följer testfamiljer för att studera hur deras erfarenheter och förväntningar utvecklas under projektets gång och hur de integrerar elfordon i energinätverken i sina hem.

Läs mer om forskningsprojekten om framtidens mobilitetslösningar, däribland RELEVANT:

Hållbara smarta mobilitetslösningar med människan i centrum – flera nya tvärvetenskapliga forskningsprojekt inleds Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Projektsida (på engelska):

RELEVANT – Realising Efficient Charging of Electric Cars with User-Centered Smart Technology Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Planetcentrerad utveckling

När man utvecklar transportlösningar för varor och personer behövs både ett människocentrerat och planetcentrerat synsätt. I det nystartade EU-projektet Active8 Planet, där Vaike Fors leder Högskolan i Halmstads deltagande, är målet är att studenter vid högskolor och universitet lär sig att tänka och verka hållbart. Genom Active8 Planet ska hållbarhetsfrågor integreras i utbildningen och tvärvetenskapliga samarbeten ska ges mer plats i högre utbildning.

– Syftet med projektet är att utveckla våra utbildningar så att studenterna lär sig att tänka och verka hållbart. Det handlar om att ta vara på den vilja till förändring som ungdomarna har, och för att integrera hållbarhetsfrågor i högre utbildning måste vi samarbeta mellan lärosäten, offentlig sektor och företag, samt aktivera oss själva – lärare och forskare.

En grupp ungdomar med plakat.

Intresset för klimat och hållbarhet bland ungdomar har ökat de senaste åren. I projektet Active8 Planet ska inte bara metoder kring bästa möjliga samarbete tas fram, utan också hur utbildning bör förändras till att bli mer handlingsorienterad när det kommer till hållbarhetsfrågor.

Projekt: Active8 Planet

Fyra europeiska lärosäten, tre företag och två organisationer samarbetar i det treåriga projektet Active8 Planet som är finansierat av EU Erasmus+. Såväl studenter som lärare, forskare och industripartner kommer att beröras av projektet. Fokus ligger på att ta fram metoder för bra samarbeten, samt hur utbildning bör förändras till att bli mer handlingsorienterad när det kommer till hållbarhetsfrågor.

Läs mer om projektet:

Studenter lär sig tänka och verka hållbart i nytt forskningsprojekt

Projektsida (på engelska):

Active8 Planet Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Lärarhjärtat slår för det antropologiska lärandet

När Vaike Fors betraktar världen och de stora ekonomiska och teknologiska drivkrafterna blir hon ifrågasättande; hon menar att om vi nu ska rädda planeten måste vi också se till andra värden, vi måste förstå det sociala livet.

En del av att det är att förstå människors lärprocesser – ett genomgående intresse och fokus för Vaike Fors. Hennes perspektiv på lärande är antropologiskt, det vill säga att betrakta inlärning kopplat till människors vanor och beteende. Vaike Fors hyser ett stort metodologiskt intresse för att skapa tvärvetenskapliga och skräddarsydda etnografiska tillvägagångssätt. Hon har bland annat gett ut böcker om visuella metoder och tillämpad samhällsvetenskap.

Under hösten 2021 skriver Vaike Fors på boken Design Ethnography, publicerad av Routledge, tillsammans med en internationell grupp forskare. Boken betonar vikten av att tänka på designetnografi som en tvärvetenskaplig, interventionell och pedagogisk ansats, med ambition att skapa processer som lever vidare även efter att projekttiden är över. Det är en processuell metodologi, med fokus på att skapa lärande designprocesser tillsammans med forskningsdeltagare och samarbetspartner.

– Jag är intresserad av hur människor engagerar sig i lärprocesser överlag, och att nu bli professor i designetnografi ger mig möjligheter att fördjupa mig i och utveckla denna ansats i nya projekt, samarbeten och tillämpningsområden. Till exempel skulle det vara väldigt intressant att vidareutveckla våra designetnografiska Living Lab i nya miljöer, avslutar Vaike Fors.

Text: KARIN BERGSTRAND och LOUISE WANDEL
Toppillustration: JODY GHANI för projektet AHA II
Bilder: ANNA-FRIDA AGARDSON, EMELY NIEMI JONSSON och UNSPLASH

Om Vaike Fors

Vaike Fors föddes 1969 i Uppsala och växte upp i Sollefteå. Hon läste till grundskollärare vid Luleå tekniska universitet. 2006 disputerade Vaike Fors i pedagogik vid Luleå tekniska universitet på avhandlingen ”The Missing Link in Learning in Science Centres”. Mellan 2006 och 2009 var hon postdoktor vid Göteborgs Universitet och Stockholms Universitet. Vaike Fors blev anställd som universitetslektor vid Högskolan i Halmstad 2009, blev docent i pedagogik år 2016 och utnämnd till Excellent Lärare år 2019.

Vid Högskolan i Halmstad har hon varit ledamot i forsknings- och utbildningsnämnden, ordförande i rekryteringskommittén samt ledamot i ledningsgruppen för profilområde Smarta städer och samhällen. Mellan 2013 och 2017 initierade och ledde Vaike Fors den strategiska satsningen SCACA (Swedish Centre for Applied Cultural Analysis) vid Högskolan i Halmstad. Hittills har hon initierat och projektlett cirka femton projekt finansierade av KK-stiftelsen, Vinnova, Riksbankens Jubileumsfond och Vetenskapsrådet, ofta i samarbete med internationella lärosäten, samt privata och offentliga aktörer.

Sedan 2017 har Vaike Fors varit invald ledamot i programkontoret för det nationella innovationsprogrammet Drive Sweden. Hon har initierat och deltagit i tre externt finansierade internationella nätverk. Sedan år 2019 är Vaike Fors adjungerad Associate Professor vid Monash University i Melbourne, Australien, och deltar i Centre of Excellence for Automated Decision-Making and Society finansierat av australiensiska vetenskapsrådet mellan 2020 – 2027. Vaike Fors blev professor i designetnografi vid Högskolan i Halmstad år 2021.


Vaike Fors väg till designetnografisk forskning om människa och ny teknik

– Mitt forskningsintresse i design och etnografi började med att jag gjorde mitt doktorandprojekt i samarbete med det lokala vetenskapscentrumet Teknikens hus i Luleå. Där hade de svårt att fånga intresset hos sin huvudsakliga målgrupp, tonåringar. Med hjälp av etnografiska metoder lät jag en grupp tonåringar filma sina besök och hur de närmade sig de interaktiva utställningarna. På så sätt blev jag intresserad av hur de pedagogiska idéer som låg bakom interaktionsdesignen i utställningarna förstods av ungdomarna, från deras perspektiv.

– Den relationen blev gnistan till min postdoktorala forskning, som handlade om hur man kan tänka nytt när det gäller design av interaktiva utställningar. Hur man kan gå från att enbart fokusera på det ögonblickliga och individuella, upplevelsen av att interagera med en teknisk lösning, till att även se interaktionen som en del av människors liv och lärande och vad de innebär för utformandet. Genom att göra detta väcktes mitt intresse för teknikutveckling, design och etnografisk metodologi, och det intresset har fört mig in i många spännande samarbeten och teknikområden. Nu fokuserar jag på vad AI-drivna lösningar betyder i vardagliga bestyr, och det är fascinerande.